Min älskade lilla skrutt..

...har hunnit bli 28 veckor gammal. Vi gick idag in i 29:e graviditetsveckan. Sjukt vad tiden går fort, fast samtidigt inte. Känns som om skrutt funnits där alltid. Är så självklar i mitt liv. Vilka starka känslor h*n är förknippad med. Mitt allt.

Att vara gravid är det bästa som hänt mig. Jag älskar min mage, ja, hela tillståndet är ett sånt offantligt lyckorus. Tänk att vara så nära ngn. Känna hur det sparkar, när Pyret försöker sig på en kullerbytta (det börjar bli trångt för det nu), en armbåge i sidan, en liten rumpa som putar ut. Ja, det är ngt helt obeskrivligt.

Mindre än 3 månader kvar nu..... Hur kommer det bli sen?

Midsommar!

Midsommarafton firades i Söderfors på dagen och hemma hos oss på kvällen. Vi åt en lyxigt god lunch på picknickfiltarna i solen precis vid dalälven. Wilma fiskade fiskdamm, snurrade chokladhjul och dansade runt midsommarstången med tant Lina och tant Mimmi.Självklart kom även det traditionella regnet, precis lagom till fikat som fick avnjutas i skydd under en stor ek. Det blev dags för hemfärd och vi åkte då hem till mig och T. Spelade kubb, grillade och hade femkamp. En alldeles lagom midsommar blev det, jättetrevlig.

Resten av helgen har inte gått i många knop. Långa sovmorgnar och lata dagar med bok i hand. Välbehövt...framförallt för Tobbe. Själv har jag tampats med en ond rygg, men det är sånt som går över snart.....hoppas jag.







Semester!!

Japp, nu är det semester 4 veckor framåt. Sen är det havandeskapsledighet fram till bebis kommer. Detta innebär att det inte blir någe mer jobba av för mig detta år...och förmodligen inte på ett bra tag efter det heller. Det känns overkligt men sjukt skönt. De två sista nätterna på jobb var ngt i hästväg....

I förrgår träffade jag en liten liten krabat...som var huuuuuur fin som helst. Fias lillsysters relativt nykläckta Tuva! Åhh....dom är ju så små och så hjälplösa. Vi får hoppas att min bebis tycker mer om mig än vad Tuva gjorde. Hon bara skrek o grät så fort hon kom till mig. Men oj vad fin hon är!

Imorgon är det midsommar, vilket skall firas med vänner. Picknickmys och god mat är vad jag hoppas på....men antar att det blir traditionellt firande med pissregn. Men varför ska man gå emot traditioner ? ;)

Snart långledig!

Nedräkningen började för ganska så länge sen kan jag lova. Men nu är det väldigt nära. Ett nattpass kvar att jobba. Shit pommes!! Har nog inte riktigt fattat det än. Helt sjukt....jobbar inatt, sen blir det inge mera jobba för detta år. Får se när det blir dags igen sen. Det ska bli minst sagt skönt för jag kan lova att man är ganska trött efter ett 10timmars pass med xtra mage. Om inte annat så blir ryggen lidande.

Samtidigt som det ska bli jävulskt skönt är jag rädd för att jag kommer att bli ganska så rastlös. Men jag får försöka hålla mig sysselsatt. Ska planera vårat blivande kök, å så blir det lite visiter runt om i Sverige. Hoppas på massa fikadejter och har anmält mig som förste barnvakt åt Molly. Nog kan man sysselsätta sig.... Är det fint väder så är det ju heller inte så dumt att bara slöa i skuggan med en bok i handen.

Näe, nu är det dags att bege sig till Gränby för fika/lunch-date. Sen hem å vila för SISTA nattpasset.

Fiske i hälsingland.

Förra helgen var desto bättre. Vi hade en helt underbar helg uppe i Hälsingland, inte långt från Ljusdal. Det var T:s födelsedagspresent som avverkades.  Vi bodde i en liten timmerstuga mellan tall o gran bara några få meter från vackra ljusnan. Det var som att trycka på en pausknapp när vi väl var där. Nästintill strömlösa med en massa levande ljus tända om kvällarna satt vi som slukade på glasverandan blickandes ut över den vackra forsen. En natt bastade vi i den vedeldade bastun. Annars bestod helgen av mycket fiske och sköna naturupplevelser. Grillade gott om kvällarna och lyxade med skumpa (alkoholfri). Mest påtagligt var det lugn som inföll sig så fort vi hade kommit dit. Det är något jag varmt kan rekomendera till alla, fiskare eller ej.



     

Akuten och tigerränder...

Denna helg blev ju inte riktigt vad jag tänkt... Nu inatt har jag faktiskt fått sova skapligt, å det tack vare värktabletter i systemet. I förrgår natt vaknade jag mitt i natten av hisklig värk i ryggen. Gick ner på bottenvåningen å traskade runt ett tag. La mig sen i soffan istället och kunde tillslut somna om. Igår natt vaknade jag igen...å denna gång var ryggvärken inte nådig. Försökte med att bädda med tunn madrass på golvet, vaggade runt här hemma, gick ut på promenad. Ingenting hjälpte och det blev bara värre och värre. Började även få ont i övre delen av buken (inte där bebis befinner sig) och fick tillslut jobbigt att andas. Det ryggonda gjorde så obeskrivligt ont. Jag fick panik och vi blev tvugna att åka in till akuten för jag var tvungen att få ngt smärtstillande. Väl inne på akuten lugnade det onda ner sig en aning. Fick träffa läkare efter några timmar (för övrigt en ny kollega till mig). Jag visste redan innan vi åkte in att jag inte skulle åka därifrån en förklaring rikare till det onda, men jag fick iaf smärtstillande utskrivet. Så nu inatt har jag inte vaknat av det onda....gudskelov. Känner mig däremot trött o sliten.

Imorgon är det tid för nästa besök på MVC. Känns som om det var ett tag sen man var där.

Kan då oxå passa på att upplysa om att igårkväll upptäckte T att jag fått min första tigerrand. Och nu efter lite inspektion så ser jag att det är fler på gång. Jag hade verkligen hoppats att man skulle slippa dom. Nej, istället kommer jag tillhöra dom vars magar efter födsel ser ut som sladdertyg med taskiga tigerränder. Det är helt enkelt bara att börja inse och vänja sig med att kroppen aldrig mer kommer bli som förr. Men jag älskar fortfarande min mage, den är så rund å go.

I`coo!

Det är så den heter, barnvagnen vi köpte. Så här ser den ut:

image288

RSS 2.0